Analysverktyg

Kontakt:

Benchmarking

Benchmarking är jämförelse av den egna verksamheten mot andra, ömsesidigt lärande genom dialog och utveckling.

Med hjälp av NHG:s benchmarking kan vårdorganisationer analysera och jämföra sin egen verksamhet i förhållande till andra. Kartlägggning av den egna verksamhetens nuläge och identifiering av utvecklingspotential är nödvändigt för att effektivt kunna utveckla den egna verksamheten. På basis av denna kartläggning kan vi definiera vad vi vill åstadkomma samt hur. NHG:s benchmarking ger stöd till förankring och genomförande av förändring genom att på ett transparent sätt visa på verksamheters effektivitet och kvalitet. NHG tillhandahåller benchmarking inom primärvård, specialistsjukvård och omsorg.

 

Prediktiv analys

Med hjälp av artificiell intelligens är det möjligt att identifiera högriskpatienter redan innan problemen förvärras. Kostnadseffektiv vård av riskgrupper är möjligt då förebyggande åtgärder och tjänster riktas korrekt.

NHG:s prediktionslösningar använder maskininlärning för att identifiera individer som är i riskzon. Verktygen tar fram de variabler, som tillsammans bäst förutspår skadliga patienthändelser. Genom att på ett tidigt stadium identifiera patienter som är i riskzon, kan lämpliga och förebyggande interventioner läggas in i vårdplanen. Detta gör att man kan erbjuda patienten en bättre hälsa och livskvalitet, och hantera patientflödet på ett effektivt sätt.

Våra riskverktyg integreras med existerande informationssystem. De är långt automatiserade och lätta att använda. Verktygen erbjuder patientspecifikt stöd i realtid för dagliga och operativa beslut. Verktygen kan även användas för att genom kontinuerlig screening identifiera personer i riskzon inom den population eller det kundunderlag man är ansvarig för.

Kontakt:

Tomi Malmström

Vice President, Analytics
tomi.malmstrom@nhg.fi / +358 50 3234 775

Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt (Keski-Suomen sairaanhoitopiiri, KSSHP)  såg på basen av NHG:s benchmarking-resultat,  att de har relativt långa behandlingstider för höftledsplastik. Därför beslutade man sig för att utveckla en fast-track process för höftledskirurgin. På basen av operativa verksamhetsmodeller som tillämpas på sjukhus både internationellt och i Finland förkortade Mellersta Finland sjukvårdsdistrikt behandlingstiden för höftledskirugin med över 50 %.

Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt analyserade noggrant olika arbetssätt och kombinerade dessa så att de passade den egna verksamhetens och patienternas behov. Processen blev därmed betydligt mer strömlinjeformad än andras motsvarande, och förbättringen av benchmarking-resultaten uppmuntrade även till vidareutveckling av verksamheten. Även de andra deltagande sjukhusens behandlingstider förkortades betydligt.

NHG:s kirurgi-benchmarking producerar konkret information om alternativa tillvägagångssätt, resursfördelning och kvalitet till deltagarna. Genom att granska verksamheten ur olika perspektiv undviks suboptimering som att förkorta vårdkontaktstiden genom att öka andelen patienter som behöver fortsatt vård.

I forskningsprojektet skapades en algoritm som använder prediktiv analys till att förutspå kunders övergång från hemvård till äldreboende 6-12 månader i förväg.

Algoritmen utnyttjar RAI-systemets utvärderingsprotokoll, som beskriver funktionsförmågan och hälsotillståndet hos äldre inom hemvården. Av hundratals olika RAI-variabler identifierades genom statistiska regressioner de variabler som tillsammans med högst precision förutspår övergången till 24-timmars äldreboende.

Algoritmen  ger information med hög tillförlitlighet och den är integrerad med RAI-systemet. Informationen som algoritmen producerar hjälper hemvården att planera och rikta förebyggande tjänster till de äldre som har det största behovet. Med riktade tjänster är det möjligt att hjälpa äldre att bo hemma längre tid, höja deras livskvalitet och samtidigt frigöra resurser inom äldreomsorgen i sin helhet.

Styrkortet består av tio huvudindikatorer, med vilka organisationer kan följa upp utvecklingen av olika tjänsters verkansgrad på organisations-, enhets- och behandlarnivå. I den kontinuerliga tjänsten deltar ett tiotal organisationer både från den offentliga och den privata sektorn. Populationsmässigt täcker tjänsten ungefär hälften av Finlands befolkning.

Styrkortet är utvecklat tillsammans med ett bred grupp av sakkunniga och det utvecklas kontinuerligt i och med att deltagarnas registreringsrutiner ger bättre och mer jämförbart data. Datainsamlingen är automatiserad och indikatorerna uppdateras fyra gånger om året.

Styrkortet hjälper organisationer att utvärdera verkansgraden i verksamheten både när det gäller kvalitet och produktivitet. Utöver detta får klinisk personal relevant och aktuell information om sin egna prestation vilket ger möjlighet till personlig utveckling i professionen.